Månadens omgång av AWC-sample bestod av två stycken aptitretare och där några av medlemmar i alla fall var inne på rätt landsområde för den första rökwhiskyn (grön flaska) men inte riktigt hittade vägen ända fram till det rätta destilleriet.
Ja, detta är en intressant whisky som jag en gång tidigare smakat på och som föll i god jord. 🙂
  |
| WHISKY: |
Kilchoman Coull Point |
| STYRKA: |
46% |
ÅR: 2013 |
ÅLDER: – |
| REGION: |
Islay |
TYP: Single Malt |
PRIS: 500 kr (taxfree) |
| DESTILLERI: |
Kilchoman |
SB-ART NR: |
– |
| PRODUCENT: |
Kilhcoman |
LEVERANTÖR: |
– |
| ÖVRIGT: |
(16,25 p, 17,25 p) |
SORT: (min gissning) Laphroaig 16
DOFT: 4.50 God medicinal rökighet möter torrare aska, kreosot och lite jordighet. (Känns bekant…)
SMAK: 4,25 Ganska rökig inledning med inslag av aska, brasved, ostronskal, jod, citrus och söt vanilj. Härlig Islaykaraktär! Lite bredare fyllighet finns möjligen på önskelistan.
ESMAK: 4.25 Lång, god och rejält rökig eftersmak med ganska mycket maltighet.
HELHET: 4.25 Mycket god och svagt fruktig whisky med kraftfull rökighet som smakbärare. Torr och med viss beska som blandas med lite sötare maltinslag och lemoncurd. Sälta och läderskärp smyger i bakgrunden.
Ev. kommentar: Får en liten känsla av att smaken skiktar sig något i munnen och att rökigheten liksom ligger ovanpå smaken. (typ maltsmaken för sig och röksmaken för sig)
TOTALPOÄNG: 17,25 / 20.00 p 
Notering: 151020, AWC-sample, HHM
Nationaldagen firades med att smaka av ett samplesprov jag fått ifrån en av medlemmarna i AWC och som nyligen har besökt England. (Tack för den CPE!) Kilchomans nya taxfree-whisky Coull Point är en limiterad utgåva och finns endast(?) tillgänglig via “World of Whisky”-butikerna på Heathrow T1-T5, båda terminalerna på Gatwick och Manchester, Stansted, Newcastle, Glasgow, Edinburgh och Aberdeen. Coull Point är för övrigt namnet på en oländig udde en halv mil norr om Machir Bay och som av destilleriets tradition att låna namn ifrån närliggande områden till sin whisky här har fått pryda denna utgåvan.
DOFT: (3,75 p) Lite överraskande klen rökdoft (då Kilchoman vanligtvis brukar rensa rören rejält) men där de söta malttonerna ändå ganska snart hamnar i gott sällskap ihop med lite svag nyans av vitpeppar, apelsinskal, kanel och ett litet instick av svavel.
SMAK: (4,00 p) Första sippen bjuder på svag röknyanserad whisky som nästan känns lite urvattnad! Humm… tar en sipp till för att kontrollera. Jodå, mina farhågor besannas tyvärr då den förväntade explosionen av plastig, svavelosande askrökighet uteblir lite grann och där man istället får en lite mera fruktinspirerad smakresa med lite päron, mandelmassa och rivet citrusskal i främsta rummet. Den goda och karaktäristiska söt/askiga rökigheten finns där dock undangömd i botten och växer långsamt fram mera mot slutet, men känns som sagt lite grann tillbakahållen.
ESMAK: (4,25 p) Det är först mot slutet och när man har svalt som man åter börjar känna igen sig och då den svavelfyllda, lite lädersträva och söta rökigheten åter börjar mullra upp ifrån djupet av strupen. Avslutet är faktiskt riktigt bra efter en liten trevande inledning och får ändå av mig fullt godkänt!!
HELHET: (4,25 p) Detta är en taxfree-buteljering avsedd (endast?) för “World of Whisky”-butiker på vissa flygplatser i UK och har man vägarna och dyker på den och har en femhundring över så är det helt klart ett intressant objekt. Om man liksom jag föredrar de lite mera brutala och rökrobusta tongångarna ifrån Kilchomans tidigaste utgåvor så bör man dock kanske sänka sina förhoppningar ett litet snäpp om denna inhandlas. God och med härlig rökighet (när den väl visar sig) men inte det bästa jag har smakat, skulle man kunna summera…
TOTALPOÄNG: 16,25 / 20.00 p
Notering: 140606, Sample (CPE)
Med tanke på att det är Black Sabbaths (förmodligen) sista Sverige-spelning på Sweden Rock Festival i år och som just i denna stund har intagit scenen så är musiktipset denna gången givet… Rock on, gubbs! 
